Stress, Hets och Militär

Det är varmt under täcket.
Sticker ut ett ben och gömmer ansiktet i kudden från morgonljuset som sticker i ögonen.
Var var jag nu igen?
Rörelse bredvid mig i dubbelsängen. Hedda. Just det. Sett på skitfilm och sovit över.
Litet leende i kudden. Ljud utanför det öppna fönstret, barnskrik och skratt på gården. Så lite rynkad panna. Varför så mycket liv och rörelse runt halv tio?
Öppnar långsamt ena ögat. Stänger det. Ljust. Öppnar båda. Rullar över på rygg, väcker kroppen till liv. Gäsp. Sätter mig upp, lutar mig över Hedda och kollar på hennes mobil. Stirrar dumt på den. Blinkar några gånger.
Fuck.
Harry Potter börjar om en timme. Jag sitter i pyjamas i Majorna. Osminkad, hungrig och förvirrad.
Fuck.
Snabbspolning: ruskar på Hedda kravlar upp ur sängen garvar lite hatar Heddas mobillarm kutar ut i badrummet tafflar på en racersminkning drar på mig gårdagens kläder kramar om Hedda springer till Coop köper ciabatta och drickyoghurt som blir frukost på vagnen The Rapture blir soundtrack till hetsfärd genom Göteborg och springer blint in i en skrattande Karin utanför bion. Skyndar in på Bergakungens toalett. Kommer ut, hittar en försenad Alice med biljetter. Så in i det varma biomörkret.
Skratt applåder och försynta små tårar senare och det är slut. Hemskt, lite sorgligt. Men bra film. Mycket bra. Heja Potter-teamet. Stående ovationer.

För övrigt.
Hoppas att det aldrig nånsing blir krig i Sverige. Svarade precis på Rekryteringsmyndighetens frågor. Säkert för sent, men vem fan bryr sig. Fingrarna var inte helt stadiga, och hela tiden satt jag med en känsla av äckel i maggropen. Obehag.
Avrusta. Snälla världen, sluta bara. Läste nånstans att de pengar som globalt sett går till militära omkostnader skulle kunna utrota världsfattigdomen once and for all.
Vet att det är orimligt. För total global nedrustning krävs enorm abnorm gigantisk världsomvälvande tillit. Det är svårt. Som fan. Men snälla världen. Sluta bara. Snacka lite kosmopolitism med Lärartommy och väx upp. Säger artonåringen som får panik på banker.


Dagens lilla glädje-grej: att knata Avenyn upp med Alice och snacka dynga.
Sweet dreams <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0