thatsthewaywegetby

Skulle kunna berätta om den gamla gubben på spårvagnen idag som var så skröplig att han inte kunde ta sig uppför trappstegen, om hur han påminde mig om farfar, om killen i skinnjacka och snälla ögon som hjälpte honom både på och av, om hur hela vagnen satt på kanterna av sätena, beredda att flyga upp och hjälpa till, om hur patetiskt varm och hoppfull det gjorde mig.

Skulle kunna berätta om alla vitvinsglas jag druckit under helgen, alla dåliga foton jag tagit, alla människor som gjort mig glad.

Skulle kunna berätta om hur jag försovit mig, gjort bort mig, om hur jag har skitit i allt jag borde göra, om hur jag fick förslaget att sjukskriva mig, om hur jag sket i det också.

Skulle kunna berätta om en jävla massa saker, men de är inte intressanta. Jag har inget att berätta eftersom jag inte gör något. Det är okej, antar jag, men det är tröttsamt.

Dagens lilla glädje-grej: att på promenad med vän stöta på kvarterets finaste katt och sitta och kela ett par minuter. 
Sweet dreams <3