Vad Är Väl En Bal På Marstrands Societetshus


Det känns som om allt jag skriver om och tänker på nu handlar om sena nätter och diverse fester. Men hey. Vi var på bal. 
Det börjar såklart med ett religionsmikroseminarie som går åt helvete på eftermiddagen, men det är sista examinationen på gymnasiet så det är okej, jag och Persson tittar på varandra och rycker på axlarna. Fixar smink och hår på rekordtid, tar mig ner till Operan, blir bländad gång på gång på gång på gång av vänner som plötsligt är självlysande universum av elegans med egna gravitationsfält. Snurrar runt i mina skyskrapor till klackar och kramar allt som rör sig.
Vi åker buss vi åker färja vi går alldeles för långt i alldeles för höga skor vi kommer fram till Marstrands Societetshus - bara namnet, kompis - och det är så vackert. Det är så vackert. Mina vänner är vackra, solnedgången är vacker, huset är vackert, jag tar tusen oklara bilder med sketen kompaktkamera, men mest bara njuter jag. Och det är verkligen en bal. Långklänningar, smokingar, flugor, håruppsättningar, kristallkronor, trerätters, kypare med artiga småbugningar, bordsplaceringar och vin som smakar honung och whiskey. Vi är förståeligt oförståeligt stenade på nedräkningen. Det hålls hjärtskärande tal och hejdlöst roliga nomineringar, vi dansar barfota och svettiga, blandar vals med bugg med dupstep med ADHD-rörelser.
Det blir senare och till slut ställer sig William på scenen och brölar nåt om att vi ska hemåt, jaha, så vi byter skor, traskar alldeles för långt tillbaka till färjan till bussen till Göteborg. Däckar direkt på axelvaddar tillhörande en stillsamt sjungandes Lisa, vi lyssnar på Billie Holiday och Bon Iver tills bussen stannar. Kramar älskade vänner hejdå och tack, tar mina klackskor i handen, kuvertväskan under armen, och går huttrandes i min nittiotalskavaj uppför ett långsamt ljusnande Avenyn på jakt efter en taxi. Sitter uppe en stund med min nattamacka när jag kommer hem och lägger mig inte förrän det är helt ljust. Stillsamt leende. Trött som fan.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0