Tönterier

Och du vill inte låta som en dålig romantisk komedi men du kan inte riktigt låta bli. 
Ni tar tåget en förmiddag till London, solen piffar upp höstfärgerna som hittills undgått Brighton, han bläddrar i tidningen, läser upp nåt slumpmässigt stycke medan du tittar ut genom fönstret, han kysser dig mellan artiklarna, fattar din hand när ni går av. Du skrattar för dig själv, fan, vilket jävla couply couple ni är, men du är inte riktigt säker förrän han i biljettbåset ber om ett Oyster Card till sin flickvän. Efteråt smyger du in din hand i hans och säger retsamt so I'm your girlfriend now, am I? och han ler och nickar och pussar dig på huvudet. Och dagen fortsätter. Ni går på marknader, fotoutställningar (du kramar sönder hans hand och stirrar med gapande mun på foton som tar luften ur dig), tittar in på ett litet galleri, skrattar åt hur ni inte fattar konsten, han väntar tålmodigt när du mitt i ett steg fryser till och sliter upp kameran för att ta femton kort på en rökande vietnames, ni promenerar längsmed Themsen och delar på ett par vantar. Och du tittar på honom ibland och undrar hur det gick till. Hur det libyska bombnedslaget med hipsterglasögon gick från kollega till vän till dejt till pojkvän, din pojkvän, du, som egentligen bara blir kär på avstånd. Du som har fulländat ensamheten och gjort den till en konstform, du som måste integrera detta nya faktum i din självbild. Du vet inte hur det gick till och för en gångs skull bryr du dig inte. Och du märker hur folk på stan tittar på er, de blänger, ler, vissa gör märkliga ljud, och du förstår dem, för du är nästan avundsjuk på dig själv. Du hör hur fånig du låter, om du var någon annan hade du sagt åt dig själv att hålla käft. Du vet att du sticker i folks ögon och att du gör ont i dem. Men det är din tur nu, du har sparat din lycka och har den tillgodo nu, så även om du vill så tänker du inte be om ursäkt. Du ler vänligt mot deras grimaser och lägger armen om hans midja. För du får också vara lycklig. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0