thatsthewaywegetby

Redig Baileys bredvid laptopen. U2 i högtalarna. Utloggad från facebookchatt. Så. 

Men. Skruvandes i stolen, illa till mods. Vad finns det att säga? 

Jag fick en höstkänning idag. Gick ut med en soppåse och där, i doften av jord och fuktig kvällsluft, där: höst. Klockan var tio och det var nästan mörkt. En kall rysning nedför ryggraden: vafan? Vad hände med sommaren? TIll vilket den uppmärksamme läsaren med rätta kan fråga sig - vilken sommar? Hah. Bra fråga. Jag har tillbringat sommaren med att vänta på sommaren. Som aldrig riktigt kom. 

Det har nu gått bra precis två månader sen studenten, varav en spenderades på lätt och resande fot, den andra... ja. I nån sorts oklar dimma. Väntandes på nånting. Sovandes. Undvikandes. Snabbt försvinnande tryck över bröstet och krampande armmuskler. Många långa timmar på uteserveringar med vitvinsglas. Sena nätter och skavsår från nattpromenader. 

Det jag har gjort. Jag har varit på road trip med farsan. Öland, Ystad, Köpenhamn och Malmö, så hem. Det var fint. Jag gjorde en liten film, som Eurotrippin'-filmen som ligger på facebook, fast 90 sekunder lång. Jag har delat vindsrum med fyra snarkande grabbar, slocknat strax innan sju. Jag har snackat och drömt på engelska. Jag har varit livrädd och överförtjust. Tja. 

Jag vet inte. Det känns som om jag sjunker. Fastnar. Men det kanske är så det är, innan allting händer? Lugnet innan stormen? Paralyseringen innan England? Jag vet inte. Det enda jag vet, oförklarligt, oförskämt, oåterkalleligt och otvetydigt, är att det kommer bli bra. Jag vet att alla inte tror mig; jag klandrar dem inte. Men jag bara vet det. Allting kommer bli bra. Jag är skitskraj, men inte orolig. Det som händer, det händer, och jag kommer kunna hantera det. 

Vänner, jag lämnar er med ett litet citat som numer sitter ovanför min säng, från en av mina lärare, idoler och favoritfotografer: 

 

/.../ this unshakable sense that doing what I love, doing what I felt I must, was a better way to spend my life than merely doing what I knew I could /.../

-David duChemin