Återinsikt

Och ja, allt är fortfarande bra. 
Sitter för närvarande i en mjuk fåtölj på Urban Outfitters, Hannah och Elin provar kläder, jag gick direkt hit och satte mig, tittade ner i marken, vågade inte titta på kläder av rädsla för att hjälplöst impulsköpa nånting. Det hände igår. Jag köpte mörkgröna jeans. Jag kunde inte hjälpa det. Jag går runt i dem och förgås av självförakt varje gång jag ser mig i spegeln. Självförakt och en gillande blick, how YOU doin'? 
Vädret har slagit om, från de två veckorna strålande sol och småljumma vindar, till fjorton grader och ilskna skurar. Och det blåser. 
Gick ner till havet igår, tre minuter från vår ytterdörr (vi ser havet från vardagsrumsfönstret), och fotade de arga vågorna. Och det var det bästa jag gjort sen jag kom hit. Jag skojar inte ens. Bättre än att skaffa ett jobb, än att hitta lägenhet, än att få vänner. Den halvtimmen (timmen?) var det bästa jag gjort. Dels för att jag skakade av mig en envis irritation som suttit i hela dagen, men mest för att jag inte fotat på så länge, och nu kom på hur fruktansvärt mycket jag älskar det. Kom tillbaka hem och strålade. Hannah och Elin tittade på mig. Jag fotade, förklarade jag. Jahaaa, sa de förstående, och sen var det inte mer med det. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0